Nattens funderingar
Jag som har mina nattliga timmar till att fundera. Funderar på allt möjligt mat, jobb, familjen, semmester och mycket mycket mer.
I natt snurrade mina tankar runt mina helt fantastiska unga. Karnase vardet för att jag tror det är förasta gången på en vecka som Patrik sovit hela natten. Han har ju haft tadvärk. Väl hos tandläkaren och dom började laga hålet så blev han förkyld så förkylningen gick ner i tanden och det blev en kraftig infektion med en kraftig pencilin kur. 3 tabletter / dag i 10 dagar. Så han har inte varit sig själv denna helg. Han gick inte ens på gården i fredags då är det illa. Men nu mår han mycket bättre.
Sen karnse det lät illa att jag frågade Micke om han behövde låna pengar, bara för att han sa nått snällt. Men så var det inte. Jag blev nog så glad att jag kom av mig. Han har verkligen vuxit den ungen. Inte nog med att man måste behonom sätta sig om man ska skälla på honom, utan verkligen vuxit. I sitt sätt att uttrycka sig. Han är helt fantastisk. Ska bli kul att få se vart han ska jobba i sommar. Han är fantastisk som drar iväg och jobbar här och där. (Fast jag tro att han gör det för att slippa mig)
Sen har vi ju min fanastiska dotter som jobbar och jobbar. Hon kommer ju hem till påsken och dit är det ju bara 24 dagar. Ja, jag har ned räkning. Jag längtar dit. Kul att få träffa Malins ny kompis.Hoppas hon inte blir alltför skrämd av vår stora brokiga familj. Malin är ju helt fanastisk på at alltid gå in med 100% i saker hon gillar. Om jag ahr fattat det rätt nu så är det jobbet. Hur gick det med den där stöd tjejen?
Vilken tur jag har haft som fått dessa fanastiska ungar, så helt olika men enda så lika. Jag kan i bland se Håkan bråkan i några saker ungarna gör. Ibland ser jag mycket av mig själv. Det är helt otrolit att dom är så vuxna nu alla tre. Ibland kan jag inte låta bli at fundera hur det skulla ha varit om Sara och Maria levat. Hadde dom varit kaxiga pojkflickor som Malin var eller små sminkade "blondisar" som Lina. Det får vi aldrig veta. Och det karnske är tur det. Och man ska nog inte grubbla för mycket över det heller.
Utan vara tacksam för det man har. Och det är jag. Jag är tacksam över mina helt fantastiska ungar. Jag sätte dom överst på alla listor. Bråkan kommer alltid tvåa.
Älskar dom vad dom än hitta på.
För dom är mina älskade ungar. / Britt
I natt snurrade mina tankar runt mina helt fantastiska unga. Karnase vardet för att jag tror det är förasta gången på en vecka som Patrik sovit hela natten. Han har ju haft tadvärk. Väl hos tandläkaren och dom började laga hålet så blev han förkyld så förkylningen gick ner i tanden och det blev en kraftig infektion med en kraftig pencilin kur. 3 tabletter / dag i 10 dagar. Så han har inte varit sig själv denna helg. Han gick inte ens på gården i fredags då är det illa. Men nu mår han mycket bättre.
Sen karnse det lät illa att jag frågade Micke om han behövde låna pengar, bara för att han sa nått snällt. Men så var det inte. Jag blev nog så glad att jag kom av mig. Han har verkligen vuxit den ungen. Inte nog med att man måste behonom sätta sig om man ska skälla på honom, utan verkligen vuxit. I sitt sätt att uttrycka sig. Han är helt fantastisk. Ska bli kul att få se vart han ska jobba i sommar. Han är fantastisk som drar iväg och jobbar här och där. (Fast jag tro att han gör det för att slippa mig)
Sen har vi ju min fanastiska dotter som jobbar och jobbar. Hon kommer ju hem till påsken och dit är det ju bara 24 dagar. Ja, jag har ned räkning. Jag längtar dit. Kul att få träffa Malins ny kompis.Hoppas hon inte blir alltför skrämd av vår stora brokiga familj. Malin är ju helt fanastisk på at alltid gå in med 100% i saker hon gillar. Om jag ahr fattat det rätt nu så är det jobbet. Hur gick det med den där stöd tjejen?
Vilken tur jag har haft som fått dessa fanastiska ungar, så helt olika men enda så lika. Jag kan i bland se Håkan bråkan i några saker ungarna gör. Ibland ser jag mycket av mig själv. Det är helt otrolit att dom är så vuxna nu alla tre. Ibland kan jag inte låta bli at fundera hur det skulla ha varit om Sara och Maria levat. Hadde dom varit kaxiga pojkflickor som Malin var eller små sminkade "blondisar" som Lina. Det får vi aldrig veta. Och det karnske är tur det. Och man ska nog inte grubbla för mycket över det heller.
Utan vara tacksam för det man har. Och det är jag. Jag är tacksam över mina helt fantastiska ungar. Jag sätte dom överst på alla listor. Bråkan kommer alltid tvåa.
Älskar dom vad dom än hitta på.
För dom är mina älskade ungar. / Britt
Kommentarer
Postat av: Birgitta
Hej Britt,
Vilket fantastiskt fint inlägg du skrivit idag. :-)
Innehållet är långt viktigare än vikt och viktmål.
Inlägget må inehålla något enstaka (?) stavfel men andemeningen och kärleken går inte att ta miste på.
Tack för att du delar med dig av tankar och känslor.
Må så gott
// B
Postat av: Malin
Jag älskar dig mamma och längtar hem som en tok!
Trackback
