lite av allting

I dag  har vi varit i Härnösand hela dagen. Patrik har fått göra en massa tester. Och äntligen så har vi fått det bekräftat att Patrik faktiskt har svårdyselexi.
Han är helt slut men glad att han har fått det bekräftat att han inte är "dum i huvudet" utan tvärt om mycket smart, Det han lär sig och det han kan har han fått lära sig på ett helt annat sätt en vi icke dyselektiker. Och det krävs mycket mer av hans hjärna att lära sig allt på det sättet en på "vårt sätt".
Nu kan vi kräva hjälpmedel som han kan lära sig att använda. Om det nu inte gått så långt att han inte tycker att det är värt att kämpa med det.

Inget barn ska behöva gå så här länge och vänta utan hjälp, som han har fått göra.
Man blir jätte arg att ingen har hjälp han tidigare. Varför var det ingen som tog tag i detta i 1-6? Varför lyssnade ingen? Varför gör man så här mot ett barn. Om inte jag hade läst  alla frågor och svar och texter för han hur har det gått då? Att vi har krigar här hemma varje läxkväll har ju hjälpt han att komma dit han är idag. Men om vi hade get upp och struntat i allt  Hur har det gått för han då?
Tack och lov så har vi ju haft en helt otrolig tur som fått Elisabeth Vilbäck som resurslärare. Hon fattade vad det vad och fixade remiss till utredning, redan hösten i 7:an. I dag har vi varit dit.
Och detta är barn det rörsig om. Inte klokt. Jag blir så arg och ledssen när jag  tänker hur det har gått till. Sen tänker jag på alla som kanske inte får någon hjälp alls. Vi har i all fall. Kommit en bit på vägen och vi kommer att fortsätta kämpa med läxorna och vi kan räkna med mer hjälp nu. För nu har vi det på papper.

Skönt att Patrik vet att han är smart......

Ha det bra så hörs vi snart och ni var rädd om varandra/ Britt