2 dagar kvar.
Och sen är det semmester.
Semmestern börjar med en kusin träff på Håkanas sida på lördag. Vi har ju inte varit med de sista åren på grund av alla känslor efter Håkans mammas död. Jag har inte varit upp till huljen sen dess, och nu ska vi gå på festen. Jag känner inte för det, har en orolig kännsla i kroppen. Det är inte det att träffa kusiner med familjer. Utan att vi måste passera vår stuga. Jag kommer nog inte att komma över den. Vi har ju så otroligt mycke minnen där i från. Alla minnen sen barnen var små och hela deras uppväxt. Ja jag vet att jag ska vara tacksam för de åren och det är ja. Jag är otroligt glad att vi fick den möjligheten. Utan det är mera det att vi förvandlade stugan från ett rum till tre rum, kök, disk rum samt inglasad altan, gäststuga, samt dusch och mulltoa samt ett lite förråd. De var inget märkvärdigt alls utan enkelt. Men vi renoverade från inget el och vatten till el och varmt och kallt vatten. Det hadde tagit oss 15 år att ha det som vi hadde det. Jag vet att jag gnäller och att jag har det bra som vi har det nu med husvagnen på släda. Men det känns så oroligt i kroppen. Men jag får blunda och försöka trycka bortet så går det nog över bara jag får åka där i från. Bita ihop, det är jag bra på . Jag tycker att jag har det toppen nu också så det är absolut inte det. Jag stor trivs med vagnen och havet i släda. Men det jag kan sakna är väll det att inte ha planer på vad som ska renoveras och målas, de är ju klart i vagnen. Nä nu ska jag släppa detta.
I helgen var vi ju på 60 års fest i djupröra. En arbet kamrat till Håkan var det som fyllde. Janne

På hem vägen så upplevde vi denna fantastiska solnedgång

Sommar sommar sommar.
Söndagen då fick vi besök på släda.

Gunilla kom

Syster Berit kom. Tror att värmen stigit åt huvudet.

Sigge har lärt sig sparka boll och att säga piss myra.

Micke var sliten efter gatufesten.

Per var bakom sina solglasögon

Linda skrattade.
Vi hadde en skön dag med mycket sol och en liten regnskur.
Ha det nu gått alla och som vanligt var rädd om er och varandra. / Britt
Semmestern börjar med en kusin träff på Håkanas sida på lördag. Vi har ju inte varit med de sista åren på grund av alla känslor efter Håkans mammas död. Jag har inte varit upp till huljen sen dess, och nu ska vi gå på festen. Jag känner inte för det, har en orolig kännsla i kroppen. Det är inte det att träffa kusiner med familjer. Utan att vi måste passera vår stuga. Jag kommer nog inte att komma över den. Vi har ju så otroligt mycke minnen där i från. Alla minnen sen barnen var små och hela deras uppväxt. Ja jag vet att jag ska vara tacksam för de åren och det är ja. Jag är otroligt glad att vi fick den möjligheten. Utan det är mera det att vi förvandlade stugan från ett rum till tre rum, kök, disk rum samt inglasad altan, gäststuga, samt dusch och mulltoa samt ett lite förråd. De var inget märkvärdigt alls utan enkelt. Men vi renoverade från inget el och vatten till el och varmt och kallt vatten. Det hadde tagit oss 15 år att ha det som vi hadde det. Jag vet att jag gnäller och att jag har det bra som vi har det nu med husvagnen på släda. Men det känns så oroligt i kroppen. Men jag får blunda och försöka trycka bortet så går det nog över bara jag får åka där i från. Bita ihop, det är jag bra på . Jag tycker att jag har det toppen nu också så det är absolut inte det. Jag stor trivs med vagnen och havet i släda. Men det jag kan sakna är väll det att inte ha planer på vad som ska renoveras och målas, de är ju klart i vagnen. Nä nu ska jag släppa detta.
I helgen var vi ju på 60 års fest i djupröra. En arbet kamrat till Håkan var det som fyllde. Janne

På hem vägen så upplevde vi denna fantastiska solnedgång

Sommar sommar sommar.
Söndagen då fick vi besök på släda.

Gunilla kom

Syster Berit kom. Tror att värmen stigit åt huvudet.

Sigge har lärt sig sparka boll och att säga piss myra.

Micke var sliten efter gatufesten.

Per var bakom sina solglasögon

Linda skrattade.
Vi hadde en skön dag med mycket sol och en liten regnskur.
Ha det nu gått alla och som vanligt var rädd om er och varandra. / Britt
Kommentarer
Trackback